Självförtroende
Att kunna framställa sig själv i bra dager, att kunna se sina bra sidor även när det inte går så bra på jobbet. Det är en förmåga jag inte har. När jag inte lyckas prestera de mål jag själv har satt upp blir jag genast osäker på om jag verkligen har förmågan, om jag verkligen arbetar med rätt saker.
– Vad gör jag egentligen här? Jag förtjänar inte att vara här. Jag är dålig, kass! tänker jag för mig själv
Med den utgångspunkten kommer man inte långt när man ska hävda sig själv i konkurrens med andra.
Om chefen/arbetsgivaren frågar om man har förmågan att klara av en tjänst eller en uppgift, vem kommer arbetsgivaren att välja? Den som säger: ”Tja, jag kanske kommer att klara av det på sikt. Med massor av hjälp kanske jag eventuellt kan lära mig det” Eller personen som säger: ”Uppgiften / Tjänsten verkar passa mig perfekt. Jag ser det som en utmaning och jag älskar utmaningar. Jag är som klippt och skuren för uppgiften!”
För vad handlar allt om egentligen? Projektioner. Att lyckas projicera för (sig själv och) arbetsgivaren eller chefen att man kommer att klara av uppgiften. Alla vet redan att det kommer att ta en tid att lära sig en ny tjänst eller uppgift. Det arbetsgivaren vill veta är: Har den här personen tillräckligt med självförtroende för att klara av att lära sig uppgiften eller tjänsten? Med bra självförtroende kan man komma långt. Men om man saknar det, blir det genast osäkert.
Självklart behöver man ju också bra självuppfattning, det vill säga, man behöver först ha en förståelse för vad tjänsten innebär och om man själv tror sig kunna klara av den inom en rimlig tid (3-6 månader). Om man tror det (hänger återigen på bra självförtroende), finns det ingen anledning att visa sig osäker. Visa upp att du har självförtroendet att klara av det!