Vi står inför en stor osäkerhet och mänskligt hot på grund av Corona smitta. Därför måste vi alla göra vad vi kan för att lindra konsekvenserna av det. Någon sa att så många som 70% kan ha blivit smittade innan epedemin är över. Det vi kan göra är att försöka dra ut det över tid, så att inte alla drabbas samtidigt. Så att inte viktiga samhällsfunktioner helt slås ut. Och försöka förhindra att smittan sprids till riskgrupperna. Men om den ändå gör det, att det är de som tillhör riskgruppen som får tillgång till sjukhusvård. Vi andra kan ta hand om oss själva i våra hem.
Det man slås över är hur snabbt saker och ting kan förändras. Från att alla levde ”sina vanliga liv”: Gick till jobbet, skola, handlade, gick ut på nöjen på kvällarna, reste etc. Till att vi nu begränsar våra liv ganska markant. I fotspåren ser det ut som att miljöutsläppen nu minskar till följd av minskat bil- och flygresande! Och kanske vi också blir bättre på att ta tillvara på maten och inte slänga så mycket som vi kanske brukade göra. Inget ont som inte har något gott med sig alltså. Men det är ändå synd att det måste till sådana dramatiska händelser för att få oss att ändra beteende. För jag tror att vi kommer att kunna se längre fram att det kanske är bra att inte flyga och åka bil så mycket som vi gjorde innan, när vi ”levde våra vanliga liv”. Kanske kan detta ge oss nya vanor som är bättre för miljön och som i slutändan också är bättre för klimatet? Den som lever får se! ?
Reflektioner