Kategori: Reflektioner

”Australien i lågor”, en Australisk dokumentär från 2020. Som en skräckfilm, fast värre. Hemskare. Som den värsta mardrömmen man skulle kunna tänka sig. Tänk att befinna sig på ett ställe klockan 8 på morgonen när det ska vara ljust, men på grund av elden och röken var det istället nattsvart. Hus brann ner på nolltid. Alla kämpade för sina liv. Människor och djur. Kängurur som flydde ner i vattnet, ångande av värmen från elden. Elden skapade sitt eget väder och gjorde att vinden tidvis var extrem och försvårade läget ännu mer.

”Totalt brann nästan 19 miljoner hektar skog i Australien under säsongen 2019-2020. Nästan lika mycket som hela Sveriges skogsareal på 23 miljoner hektar. Omkring 3000 bostäder förstördes, minst 34 människor omkom. Och över en miljard djur – däggdjur, fåglar, reptiler – dog i lågorna”.

”Det är en vändpunkt för alla i Australien och många världen över, att se hur förödande de här bränderna är”.
Ja, låt oss hoppas att detta kan få åtminstone några klimathotsförnekare att ändra åsikt…
Den som lever får se????

Länk till programmet: https://www.svtplay.se/video/27623393/australien-i-lagor

I ”Kalla havens hajar”, en Tysk naturfilm från 2019 på svtplay.se, får man bland annat se en haj som heter Håkäring, även kallad ishaj eller grönlandshaj och är efter brugden den största av Nordens hajar. Medelstorleken är mellan 260 och 380 cm och medelvikten mellan 250 och 390 kg. En riktig tungviktare! Det största exemplaret som mätts var 446 cm lång och vägde 1099 kg!

Arten förekommer i norra Atlanten längs med Grönlands kust och östra Kanada och österut via Island och Svalbard. Den förekommer även i några av Norges fjordar och har vid ett par tillfällen setts i Svenska vatten. Bland annat i Kosterfjorden i april 1969 och i Gullmaren i juni 1979.

Den vandrar söderut på hösten och har rapporterats i södra Atlanten ända ner till Antarktis. På försommaren återvänder håkäringen norrut. Hittas vanligtvis på ett djup av 400-900 meter, men har observerats ända ner på 2200 m! Och det är en köldtålig haj. Maxåldern skattas till omkring 400 år, vilket gör den till det längst levande ryggradsdjuret!

Ännu ett bevis på hur många och variationsrika arter som finns på våran jord. Både i hav och på land. Hoppas bara att vi människor inser värdet av att försöka bevara denna artrikedom och uppskatta allt detta magiska och vackra som finns i vår värld. Så att kommande generationer också kan få uppleva det. ???

Länk till programmet:
https://www.svtplay.se/video/27598969/kalla-havens-hajar

Såg just klart på en riktigt sorlig Brittisk dokumentär från 2020 på SVT Play: ”Tigerhandlarna”. Efter att ha sett den förstår man varför en del djur, i det här fallet Tigrar, är utrotningshotade. Svaret är Människan. Vi verkar vara roten till det onda i många fall. Så även denna gång. Efter att ha sett följande dokumentärer på svtplay.se: ”Är jorden överbefolkad?”, ”När arterna dör ut”, ”Vart tar fåglarna vägen?” och nu ”Tigerhandlarna” står det tydligt klart att vi männsikor sannolikt kommer orsaka vår egen undergång. På grund av att vi blir allt fler behöver vi odla mer och mer mark, som gör att fåglar, insekter och djur trängs undan och dessutom får svårare att hitta mat och överleva. Hela den ekologiska mångfalden står på spel och får ge efter för att fler och fler måste få mat. Vilket i sin tur kan orsaka att jordbruket i förlängningen också försämras på grund av att fler och fler arter dör ut. Arter som behövs för att till exempel polinera växterna som vi behöver för att få mat. Det är en kedja av beroenden och reaktioner, vilka skapar det orsakssamband som gör att om flera arter dör ut i näringskedjan, så är risken mycket stor att även människan påverkas negativt i slutändan. Jag bara hoppas att vi människor snart vaknar upp och inser att vi lever på lånad tid och att vi nu måste agera innan det är för sent.

Under tiden fortsätter jag att göra vad jag kan för miljön och minskandet av resursanvändningen: Slänger aldrig mat – vi äter upp allt vi köper; Jag undviker att köpa kläder jag inte behöver, och de kläder som hushållet av någon anledning vill göra sig av med ser vi till att de kommer till användning igen. På något sätt. Men det finns säkert mer man kan göra. Åka mindre bil. Köpa en bil som går på något annat än bensin eller disel, en hybrid kanske? Minska elförbrukningen. Minska vattenförbrukningen. Minska användningen av plast. Det finns flera sätt tror jag och det är antagligen alldeles nödvändigt att verkligen försöka bli bra i denna gren, om vi vill ha någon värld att lämna efter oss till kommande generationer.

Johan Rockström nämnde ”The tipping point” i sitt vinterprat på sverigesradio.se, som sändes 1/1 2020. Jag hoppas innerligt att det inte är försent att vända skeppet, för om vi når ”The tipping point” – då är det redan försent.

Länk till Johan Rockströms vinterprat:
https://sverigesradio.se/avsnitt/1417244

Länkar till SVT’s dokumentärer som jag nämnde:
https://www.svtplay.se/video/27598817/ar-jorden-overbefolkad
https://www.svtplay.se/video/27598909/nar-arterna-dor-ut
https://www.svtplay.se/video/27599169/vart-har-faglarna-tagit-vagen
https://www.svtplay.se/video/27598945/tigerhandlarna

Ännu ett intressant dokumentärprogram på svtplay.se, denna gång från Tyskland: ”Vart har fåglarna tagit vägen?”. Man tar upp konsekvenserna av det storskaliga och industriella jordbruket där användningen av bekämpningsmedel är hög och hur det påverkar fågellivet negativt. Bekämpningsmedlen dödar insekter och sniglar som fåglarna behöver för sin överlevnad, vilket får till följd att just jordbruksfåglar idag är på stark tillbakagång. De är utrotningshotade helt enkelt.

Lösningen kan vara att man avsätter ca 50% av jordbruksarealen till biologisk odling, där man alltså inte använder bekämpningsmedel för att på så sätt gynna den biologiska mångfalden. Att också odla fram ängsmarker med typiska ängsväxter är också ett bra sätt att gynna fågellivet. Eller att mixa grödor med ängsväxter. Det verkar i alla fall finnas sätt att lösa problemet och kunna rädda jordbruksfåglarna som är nödvändiga för den ekologiska balansen. Fåglar är vackra och roliga att titta på, men de fyller också en viktig funktion för allt annat liv, inklusive människan! ????

Har tittat på ännu en intressant dokumentär, den här gången en Amerikansk från 2019: ”När arterna dör ut”, som finns på svtplay.se. Enligt programmet har forskare kunnat se massutrotningar fem gånger under världens historia, varav den sista var när dinosaurierna dog ut. Den gången berodde det på att en gigantisk asteroid slog ner någonstans i vattnet utanför Mexiko, som i sin tur startade kedjereaktioner i vattnet och på land som orsakade en enorm rökutveckling som gjorde att hela jordens yta täcktes av rökmoln. Följden blev att solljuset inte nådde jordens yta, som orsakade att växterna dog och därmed också allt annat liv. Eftersom allt annat liv är beroende av växterna. Det som kallas ekosystem.
En tidigare massutrotning skedde innan dinosaurierna levde. Den gången orsakades det av ett stort vulkanutbrott som i sin tur orsakade stora mängder koldioxidutsläpp till atmosfären. Jordens temperatur ökade drastiskt och som en följd dog allt liv ut.
Ungefär 37 minuter in i programmet, tas liknelser upp med människans klimatpåverkan och i synnerhet våra koldioxidutsläpp. Och frågan är om våra koldioxidutsläpp och den temperaturökning som man kan se som en följd, kan orsaka en ny massutrotning. I så fall den 6:e massutrotningen i världshistorien. En del forskare ställer sig till och med frågan om inte denna massutrotning redan har startat! En rad argument radas upp varför det skulle vara så. Bland annat att väldigt många däggdjursarter idag är utrotningshotade, att våra korallrev dör i takt med temperaturökningarna och att olika extremväder som till exempel orsakar åsknedslag och enorma skogsbränder. Något vi nu ofta ser i världen. Nya Zeeland, Europa, Sverige och nu i USA. Och dessa extremväder spås bli allt vanligare….Man undrar vart detta ska sluta? Den som lever får se ??

I går kväll såg jag ett väldigt intressant program på SVT Play, en BBC dokumentär från 2020:
”Är jorden överbefolkad?”. I programmet tar man upp det känsliga och kontroversiella ämnet om en alltjämt ökande befolkning i världen är hållbart för jorden i längden. För 10 000 år sedan fanns omkring fem miljoner människor i världen. Befolkningstillväxten var väldigt långsam i början, fram till 1800 då ökningen tilltog till en miljard människor. 1960 hade siffran stigit till tre miljarder. Därefter blev ökningen enorm, exponensiell, så idag finns det 7,7 miljarder människor. Och FN spår att omkring 2050 kommer vi att vara närmare 10 miljarder människor på jorden med den befolkningstillväxt som vi har idag.

Många av dessa människor vill sannolikt ha en levnadsstandard som vi har i väst. Och även om inte alla har den standarden idag, så är den totala konsumtionen redan för hög med tanke på sopbergen, resursförbrukningen och klimatförändringarna i stort.

Programmet försöker besvara frågan: Finns det någon gräns för hur många som kan leva på jorden? Eller måste vi försöka dämpa befolkningsökningen? Det ÄR kontroversiella frågor: som en ”elefant i rummet”.

Ett av de stora problemen är tillgång på vatten. Enligt programmet håller vattnet på att ta slut i till exempel Sao Paulo i Brasilien. Detta har lett till att familjer borrar egna brunnar. 13000 privata brunnar har redan borrats i Sao Paulo. Om konsumtionen inte minskar kommer vattentäkterna att sina, och klimatförändringarna förvärrar det hela ännu mer. Flera andra stora städer som Los Angeles, Kapstaden och Tokyo har också vattenförsörjningsproblem. Och fler kommer att få det.

Enligt programmet är regnskogen i Amazonas avgörande för Sydamerikas vädersystem. Men på grund av avskogningens omfattning regnar det inte längre lika mycket under regnperioden som det brukar göra. Vilket spär på problemet med vattenbrist ytterligare.

I takt med att befolkningsmängden över världen har ökat, så har de vilda djurpopulationerna halverats, enligt vissa beräkningar. För att föda världens befolkning måste alltmer skog avverkats och annan mark avsättas för att man ska kunna odla fram maten som behövs.

På frågan hur många människor som kan leva på jorden, svarar en åldersforskare att det skulle kunna leva många många fler än idag, men att vi då måste ha en helt annan livsstil än den som vi i väst idag är vana vid. Annars är det inte hållbart. Om vi vill ha en balanserad värld där det även finns andra arter och vi vill ha en viss levnadsstandard, måste vi diskutera den maximala folkmängden och konsumtionen…Elefanten i rummet var det visst. Absolut. Väldigt kontroversiella frågeställningar, men kanske måste de upp för diskussion? ???