Kategori: Reflektioner

Publicerat

Dag 125 av 365

Anna var en person med stor integritet, ärlig och pålitlig. En person som blickade in i sig själv, kände stor trygghet och visste vad hon ville. Ingen man sätter sig på. Men aldrig elak, bara ärlig, i stunder när så krävdes. En ideolog som ville leva i ett samhälle där alla känner sig inkluderade, där utanförskap inte finns. Där det finns plats för alla. Där alla är lika olika. Älskade naturen och en verklig djurvän. Nyfiken på livet, ständigt sökande efter nya vägar att upptäcka. Där vägen var själva målet i sig.

Ingen mall passade in på Anna, hon var egen, eller rättare sagt, en självständig tänkare. Musik, mat, fotograferande och skrivande var återkommande följeslagare. Hennes närmaste familj betydde allt, även om hon inte alltid visade det. Men det var just i deras trygga närvaro som hon till slut vågade visa vem hon verkligen var.

Publicerat

Dag 124 av 365

Lika fint väder idag som igår. Men mina inre moln verkar hopa sig ändå. Oron och tvivlen finns där alltjämt på lur, jag känner det. Efter två dagars arbete på 50 procent är jag helt slut. Var tvungen att lägga mig ner och vila, slocknade på en gång! Yrsel, dåligt minne och hopplösheten…Tror att jag glömde ett möte med en facklig kamrat…suck…hur kunde jag? Hemska mig, jag skäms för mig själv och för den jag har blivit. ??????????

När jag kom hem idag hade jag lust att fortsätta med häcken, men orken fanns inte där. Stark vilja men ingen ork… resulterar i frustration och självförebråelser…Vem är jag? Måste rasera och bygga upp mig själv igen. Bit för bit. Hur kunde det bli så? Svaret…Finns skrivet i stjärnorna eller någonstans i mitt inre men det är inte tydligt för mig och kanske inte heller viktigt? Det är som det är, bara att gilla läget….Men hur? Genom att hämta krafter…genom mina sinnen och massor av acceptans. Lättare sagt än gjort. Men ett måste för överlevnad.

Den som lever får se vart det hela slutar….????

Publicerat

Dag 123 av 365

Idag åkte sonen iväg på sommaräventyr! Spännande och samtidigt pirrigt. Hoppas att de får fint väder i norra skärgården. Här lyser solen från en nästan klarblå himmel. Bara lite skira slöjmoln emellanåt och lite skön fläkt. Välbehövligt. Både solen och vinden. Man känner sig äntligen lite levande, häääärligt! ☀️☀️??☀️☀️

Just nu undrar man vad man brukar klaga över. Allt det kan man lägga bakom sig ett tag…Alla bekymmer finns kvar, men de är inte lika tydliga dagar som denna. Bekymren liksom bleknar bort i solljuset. De kommer säkert tillbaka en regnig dag, men det är inte idag. Tack och lov för detta välbehövliga andrum! ???

Publicerat

Dag 121 av 365

Midsommardagen 2020 och sommaren är här med besked! Strålande solsken från klarblå himmel och varmt! Runt 23 grader och i veckan som kommer väntas temperaturer uppåt 30 grader. Det är härligt med sommar, men ”bakom den fina fasaden” ligger Corona på lur och skördar många nya offer.

Ett nytt utbrott har upptäckts i en gruva i Norrland, många har smittats på en köttfabrik i Tyskland och i Brasilien är över en miljon smittade. Även i Kina har man rapporterat om många nya fall. I går uppgav WHO att 150 000 nya fall av coronasmitta hade konstaterats bara det senaste dygnet runt om i världen. Det är det högsta antalet nya fall på en dag sedan pandemins början! Man undrar verkligen vart det ska sluta? ??

Publicerat

119 av 365

D-vitaminbrist och eventuellt Astma, vem hade kunnat tro det? Inte jag. Just nu äter jag en herrans massa mediciner. Kan öppna ett Apotek ?


Citalopram mot depression, Valaciklovir mot munsår, D-vitamin för att motverka bristen av D-vitamin, Femoston för klimakteriebesvär, Antihistamin för eventuella allergibesvär under pollenperioden (har jag det också?), Lergigan för att kunna sova och få ner ångesten samt Inhalator för att öka andningen (för den eventuella Astman som jag nu håller på att få utrett)…Ja, och så förstås Samarin, Gaviscon och vid behov Pantoprazol för magen.


Jisses, vart ska detta sluta? Den som lever får se ?

Publicerat

Dag 117 av 365

I går fick jag svar på de blodprover som jag tog förra veckan. Det visade sig att jag hade D-vitaminbrist! När jag nu läser om D-vitaminbrist och vilka konsekvenser det kan få, kan jag inte låta bli att fundera på hur länge jag kan ha haft denna brist, och framförallt varför inte ett sådant blodprov har tagits tidigare?

Har bristen funnits under hela tiden som jag har sökt läkarvård för depression, nedstämdhet och ångest? Under hela den tid jag har proppat i mig Citalopram som ska justera serotonin-nivåerna.

Efter några minuters Googling kan jag nämligen konstatera att läkare har hittat samband mellan just depression, nedstämdhet, självmord och D-vitaminbrist! På en annan sida står det följande ”D-vitamin påverkar må-bra hormonet serotonin, signalsubstansen som reglerar ditt välbefinnande, oro och ångest, sömn och vakenhet”! D-vitamin är även bra för immunförsvaret, benstomme, muskelstyrka och den kognitiva förmågan.

Nu blir jag orolig på riktigt. Om D-vitamin är så viktigt som jag just har läst, för en rad olika saker, men framför allt för att motverka depression, nedstämdhet och ångest, varför i hela friden tas inte ett sådant blodprov när man söker läkarvård för just depression?

En massa blodprover har tagits på mig under de senaste 1,5 åren, men inte ett enda av dessa var för att mäta D-vitaminet i mitt blod! Häpnadsväckande. Om det var så här för mig, då kan jag tänka mig att många människor som lider av depression och ångest kanske i själva verket lider av D-vitaminbrist utan att veta om det! Just nu hittar jag inga bra ord för vad jag känner…men någon slags besvikelse över att ha blivit berövad 1,5 år av mitt liv, kanske helt i onödan. Men säker kan jag ju inte vara eftersom nivåerna av D-vitamin som sagt inte har tagits tidigare.

Nu har jag i alla fall börjat knapra D-vitamin, första tabletten tog jag i morse. Kanske är det ren inbillning, men jag tycker redan att jag känner mig piggare, gladare, mindre ångestfylld och deprimerad. Med stort hopp om att det nu har vänt för mig på allvar….Glad sommar allihop ????