Dag 207 av 365

Såg just klart på en riktigt sorlig Brittisk dokumentär från 2020 på SVT Play: ”Tigerhandlarna”. Efter att ha sett den förstår man varför en del djur, i det här fallet Tigrar, är utrotningshotade. Svaret är Människan. Vi verkar vara roten till det onda i många fall. Så även denna gång. Efter att ha sett följande dokumentärer på svtplay.se: ”Är jorden överbefolkad?”, ”När arterna dör ut”, ”Vart tar fåglarna vägen?” och nu ”Tigerhandlarna” står det tydligt klart att vi männsikor sannolikt kommer orsaka vår egen undergång. På grund av att vi blir allt fler behöver vi odla mer och mer mark, som gör att fåglar, insekter och djur trängs undan och dessutom får svårare att hitta mat och överleva. Hela den ekologiska mångfalden står på spel och får ge efter för att fler och fler måste få mat. Vilket i sin tur kan orsaka att jordbruket i förlängningen också försämras på grund av att fler och fler arter dör ut. Arter som behövs för att till exempel polinera växterna som vi behöver för att få mat. Det är en kedja av beroenden och reaktioner, vilka skapar det orsakssamband som gör att om flera arter dör ut i näringskedjan, så är risken mycket stor att även människan påverkas negativt i slutändan. Jag bara hoppas att vi människor snart vaknar upp och inser att vi lever på lånad tid och att vi nu måste agera innan det är för sent.

Under tiden fortsätter jag att göra vad jag kan för miljön och minskandet av resursanvändningen: Slänger aldrig mat – vi äter upp allt vi köper; Jag undviker att köpa kläder jag inte behöver, och de kläder som hushållet av någon anledning vill göra sig av med ser vi till att de kommer till användning igen. På något sätt. Men det finns säkert mer man kan göra. Åka mindre bil. Köpa en bil som går på något annat än bensin eller disel, en hybrid kanske? Minska elförbrukningen. Minska vattenförbrukningen. Minska användningen av plast. Det finns flera sätt tror jag och det är antagligen alldeles nödvändigt att verkligen försöka bli bra i denna gren, om vi vill ha någon värld att lämna efter oss till kommande generationer.

Johan Rockström nämnde ”The tipping point” i sitt vinterprat på sverigesradio.se, som sändes 1/1 2020. Jag hoppas innerligt att det inte är försent att vända skeppet, för om vi når ”The tipping point” – då är det redan försent.

Länk till Johan Rockströms vinterprat:
https://sverigesradio.se/avsnitt/1417244

Länkar till SVT’s dokumentärer som jag nämnde:
https://www.svtplay.se/video/27598817/ar-jorden-overbefolkad
https://www.svtplay.se/video/27598909/nar-arterna-dor-ut
https://www.svtplay.se/video/27599169/vart-har-faglarna-tagit-vagen
https://www.svtplay.se/video/27598945/tigerhandlarna

Dag 206 av 365

Ännu ett intressant dokumentärprogram på svtplay.se, denna gång från Tyskland: ”Vart har fåglarna tagit vägen?”. Man tar upp konsekvenserna av det storskaliga och industriella jordbruket där användningen av bekämpningsmedel är hög och hur det påverkar fågellivet negativt. Bekämpningsmedlen dödar insekter och sniglar som fåglarna behöver för sin överlevnad, vilket får till följd att just jordbruksfåglar idag är på stark tillbakagång. De är utrotningshotade helt enkelt.

Lösningen kan vara att man avsätter ca 50% av jordbruksarealen till biologisk odling, där man alltså inte använder bekämpningsmedel för att på så sätt gynna den biologiska mångfalden. Att också odla fram ängsmarker med typiska ängsväxter är också ett bra sätt att gynna fågellivet. Eller att mixa grödor med ängsväxter. Det verkar i alla fall finnas sätt att lösa problemet och kunna rädda jordbruksfåglarna som är nödvändiga för den ekologiska balansen. Fåglar är vackra och roliga att titta på, men de fyller också en viktig funktion för allt annat liv, inklusive människan! ????

Dag 205 av 365

Har tittat på ännu en intressant dokumentär, den här gången en Amerikansk från 2019: ”När arterna dör ut”, som finns på svtplay.se. Enligt programmet har forskare kunnat se massutrotningar fem gånger under världens historia, varav den sista var när dinosaurierna dog ut. Den gången berodde det på att en gigantisk asteroid slog ner någonstans i vattnet utanför Mexiko, som i sin tur startade kedjereaktioner i vattnet och på land som orsakade en enorm rökutveckling som gjorde att hela jordens yta täcktes av rökmoln. Följden blev att solljuset inte nådde jordens yta, som orsakade att växterna dog och därmed också allt annat liv. Eftersom allt annat liv är beroende av växterna. Det som kallas ekosystem.
En tidigare massutrotning skedde innan dinosaurierna levde. Den gången orsakades det av ett stort vulkanutbrott som i sin tur orsakade stora mängder koldioxidutsläpp till atmosfären. Jordens temperatur ökade drastiskt och som en följd dog allt liv ut.
Ungefär 37 minuter in i programmet, tas liknelser upp med människans klimatpåverkan och i synnerhet våra koldioxidutsläpp. Och frågan är om våra koldioxidutsläpp och den temperaturökning som man kan se som en följd, kan orsaka en ny massutrotning. I så fall den 6:e massutrotningen i världshistorien. En del forskare ställer sig till och med frågan om inte denna massutrotning redan har startat! En rad argument radas upp varför det skulle vara så. Bland annat att väldigt många däggdjursarter idag är utrotningshotade, att våra korallrev dör i takt med temperaturökningarna och att olika extremväder som till exempel orsakar åsknedslag och enorma skogsbränder. Något vi nu ofta ser i världen. Nya Zeeland, Europa, Sverige och nu i USA. Och dessa extremväder spås bli allt vanligare….Man undrar vart detta ska sluta? Den som lever får se ??

Dag 204 av 365

I går kväll såg jag ett väldigt intressant program på SVT Play, en BBC dokumentär från 2020:
”Är jorden överbefolkad?”. I programmet tar man upp det känsliga och kontroversiella ämnet om en alltjämt ökande befolkning i världen är hållbart för jorden i längden. För 10 000 år sedan fanns omkring fem miljoner människor i världen. Befolkningstillväxten var väldigt långsam i början, fram till 1800 då ökningen tilltog till en miljard människor. 1960 hade siffran stigit till tre miljarder. Därefter blev ökningen enorm, exponensiell, så idag finns det 7,7 miljarder människor. Och FN spår att omkring 2050 kommer vi att vara närmare 10 miljarder människor på jorden med den befolkningstillväxt som vi har idag.

Många av dessa människor vill sannolikt ha en levnadsstandard som vi har i väst. Och även om inte alla har den standarden idag, så är den totala konsumtionen redan för hög med tanke på sopbergen, resursförbrukningen och klimatförändringarna i stort.

Programmet försöker besvara frågan: Finns det någon gräns för hur många som kan leva på jorden? Eller måste vi försöka dämpa befolkningsökningen? Det ÄR kontroversiella frågor: som en ”elefant i rummet”.

Ett av de stora problemen är tillgång på vatten. Enligt programmet håller vattnet på att ta slut i till exempel Sao Paulo i Brasilien. Detta har lett till att familjer borrar egna brunnar. 13000 privata brunnar har redan borrats i Sao Paulo. Om konsumtionen inte minskar kommer vattentäkterna att sina, och klimatförändringarna förvärrar det hela ännu mer. Flera andra stora städer som Los Angeles, Kapstaden och Tokyo har också vattenförsörjningsproblem. Och fler kommer att få det.

Enligt programmet är regnskogen i Amazonas avgörande för Sydamerikas vädersystem. Men på grund av avskogningens omfattning regnar det inte längre lika mycket under regnperioden som det brukar göra. Vilket spär på problemet med vattenbrist ytterligare.

I takt med att befolkningsmängden över världen har ökat, så har de vilda djurpopulationerna halverats, enligt vissa beräkningar. För att föda världens befolkning måste alltmer skog avverkats och annan mark avsättas för att man ska kunna odla fram maten som behövs.

På frågan hur många människor som kan leva på jorden, svarar en åldersforskare att det skulle kunna leva många många fler än idag, men att vi då måste ha en helt annan livsstil än den som vi i väst idag är vana vid. Annars är det inte hållbart. Om vi vill ha en balanserad värld där det även finns andra arter och vi vill ha en viss levnadsstandard, måste vi diskutera den maximala folkmängden och konsumtionen…Elefanten i rummet var det visst. Absolut. Väldigt kontroversiella frågeställningar, men kanske måste de upp för diskussion? ???

Dag 191 av 365

Känslan av att inte vara rätt är som en tomhet eller saknad efter något. Man letar och letar men hittar aldrig vad man söker efter. Sen finns det dem som hittar sin mening utan att söka….
Detta får mig att tänka på en dikt som jag läste när jag gick i skolan, och som satte sig fast i mitt minne. Reflektionen jag själv gjort kring den är att man inte kan jaga efter lycka. Man måste själv skapa den…. ?

Men det är lättare sagt än gjort, speciellt när man tvivlar på sig själv och sin egen förmåga. ?

Här är dikten (men något avkortad i mitten, vilket jag har markerat):

Moguls kungaring av Verner von Heidenstam

”Sen hundra år försvunnen
var Moguls kungaring
Man sökte den i brunnen,
man sökte staden kring.

Det där fick Hafed höra,
som stadens sopor bar.
Han ställde sopetunnan
på öppna torget kvar.

— ”Att bära tunnan, bröder,
är tyngre år från år.
Jag letar kungaringen
och sätter på mitt hår!”

Med gräfta, spett och spade
han sökte dag och natt.
Men gyllna kungaringen
den fick han aldrig fatt.

När han i soluppgången
smög ut längs husets vägg,
fick folket sed att pricka
hans rygg med ruttna ägg.

Han grät. Han bad. Han grävde.
När han om kvällen fått
turbanen löst vid badet,
var unga håret grått.

Men Hafeds bror, Umballa,
låg kvar på torget trygg.
Han låg i soln som alla
och skubbade sin rygg.
Han snarkade åt myggen,
åt lopporna han log;
när bromsen kom för nära,
då såg han upp och slog.
— Mot fyra kopparslantar
han sopetunnan tog.

Och var han syntes, höllo
för näsan alla män,
och alla dörrar föllo
som av sig självt igen,
och månglaren sköt undan
sitt salubord med frukt:
ty fyllde sopetunnan
kvarteret med sin lukt.

Så snart han kom ur staden
han stjälpte tunnan kring.
Bland vissna salladsbladen
låg Moguls kungaring!
Sen hundra år försvunnen
för sol och hackas hugg,
den krönte återfunnen
Umballas svarta lugg.
….
Nu sade segerdrucken
Umballa till sin bror,
när svarta liveunucken
med mjuka ibisvingen
strök dammet av hans skor:
”Nå Hafed, kungaringen?”

Då knäföll bleke Hafed
i glada skarans mitt
med pannan tryckt mot jorden;
men nu var håret vitt.

Han stötte i sitt hjärta
sin långa, krökta kniv.
”Du fann bland sopor kronan,
jag sökte med mitt liv”

Umballas ätt hon njuter
all lyckans gunst sen dess.
Är spel med trumf i ruter,
så har hon ruter ess.

Att Hafed lämnat söner
vet jag, som ung till år
idag i bibeln lägger
mitt första gråa hår.”

Dag 134 av 365

Angående debatten på Aktuellt mellan Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) och Elisabeth Svantesson Ekonomiskpolitisk talesperson (M) om ungdomsarbetslösheten som uppstått på grund av Coronakrisen. (1 juli 2020 klockan 21.00, Aktuellt SVT2)

Åsiktsskillnaden går mellan att tro på individen genom att vidareutbildning till slut kommer leda fram till jobb och lärlingsarbeten där man ska lära sig jobbet på jobbet, för lägre lön!

Lägre lön är ett mantra som Moderaterna gärna tar till som medel för att ”skapa” nya jobb. Frågan är hur mycket lägre lön? Är det en lön man kan leva på? De vill även se att vissa typer av ”enklare” jobb också ska ha lägre lön och att de som är långtidsarbetslösa ska bli tvugna att ta dessa jobb. Så att vi får en ännu större segregation i Sverige. Där de som har en lön man kan leva på tillhör eliten, medan de som av någon anledning haft otur i livet får slita med dessa ”enklare” jobb. Och kanske blir tvugna att ha två eller tre sådana jobb för att få ekonomin att gå ihop.

Samtidigt hävdar Moderaterna att dessa människor kan läsa kvällskurser och på så sätt förkovra sig så att de kan ta steget från dessa ”enklare” jobb och kvalificera sig för ett jobb med en lön man faktiskt kan leva på. Men frågan är, om man verkligen hinner eller orkar med att läsa kvällskurser om man samtidigt måste ha två eller tre jobb, och dessutom vill hinna träffa sina barn någon gång?

Personligen tror jag att detta system som Moderaterna propagerar för; ”enklare” jobb med lägre lön, kan bli det som tillslut gör att samhället i Sverige till hundra procent liknar det i USA. Vi är redan på god väg dit, men har inte riktigt kommit upp på deras nivå av utanförskap.

Utåt sett verkar det som att USA i princip har permanentat utanförskapet. Om man är född i utanförskap, så är man dömd att vara där för resten av livet. Den största chansen till ett drägligt liv går genom kriminalitet. Gärna gängkriminalitet. Det som Moderaterna säger sig vilja ”få bukt med”. Men det räcker inte med att säga att man vill få bukt med det. Man måste ta till åtgärder som skiljer sig markant mot deras egen politik. Till att börja med vägrar Moderaterna att se någon koppling mellan gängskjutningar och sociala orättvisor. De sociala orättvisorna som de själva varit med och skapat. Genom skattesänkningar och nedskärningar i den sociala välfärden.

Jag vet inte om de är så naiva och på riktigt tror att barn som lever i utanförskap, som har sett sina föräldrar slita från morgon till sen kväll för en lön man inte kan leva på, om någon politiker tror att dessa barn ser en ljus framtid? Och tänker: detta samhälle som har gett min familj så mycket (?), till det samhället vill jag verkligen bidra (not!)

Och nej, det räcker inte att politiker åker ut till Rinkeby med sina livvakter och pratar med en handfull människor, de måste faktiskt också veta vad det innebär att leva i utanförskap, med en lön man inte kan leva på. Att leva med en framtidstro som inte är ljus. Först då kommer politikerna att vara trovärdiga. Om man vet vad det innebär att leva i utanförskap, eller om man har sett det i sin närhet eller har tillräcklig empatisk förmåga att förstå, kan man inte vara så hurtig som Elisabeth Svantesson låter när hon pratar om lägre lön för ”enklare” jobb. För vad innebär det i praktiken? En modern form av slaveri?

När de blåa partierna pratar om kriminella, låter det som att de pratar om en samling människor som bara är ”dumma mot oss andra som är moraliska och laglydiga”, vi som anammar samhällskontraktet. Men om man inte känner sig inkluderad i samhällskontraktet, varför ska man då följa dess lagar och regler? Jag tror att hunger, fattigdom och negativ framtidstro kan driva människor att begå kriminella handlingar. Det är en form av överlevnadsinstinkt. Så låt oss försöka inkludera alla människor i Sverige i samhällskontraktet, istället för att göra andelen i utanförskap större. Och nej, ett ”enkelt” jobb för en lön man inte kan leva på, är inte lösningen! Det kommer bara att spä på problemen ännu mer. Jag tror istället på att försöka skapa mer framtidstro. För alla! Det kan man göra genom att öppna upp fler möjligheter för människor. Visst kan lärlingsjobb vara bra, men lönen måste ligga på en nivå man kan leva på. Och det måste finnas möjlighet för alla att nå olika positioner i samhället, genom utbildning. Utan att behöva ha flera jobb samtidigt.

Vad är moraliskt rätt

Reflektioner från boken: Vad är
moraliskt rätt av Henrik Ahlenius

Boken är uppdelad i fyra delar:
Normativa teorier, Tillämpningar: praktiskt etik, Dialog och kritik,
Utmaningar och perspektiv

Del 1: Normativa teorier behandlar:

Konsekventialism genom Philip Pettit,

Icke-konsekventialism genom Frances
Myrna Kamm,

Individens rättigheter genom Robert
Nozick,

Moral genom förhandling genom David
Gauthier,

Dygder och laster genom Philippa Foot,

Omsorgsetik genom Nel Noddings

Jag ska här reflektera över ”Individens rättigheter” där utdrag ur Robert Nozicks bok ”Anarki,
stat och utopi” tas upp.

Nozick: ”Individer har rättigheter, och
det finns handlingar som ingen får utföra mot dem (utan att kränka
deras rättigheter). Dessa rättigheter är så starka och vittgående
att de reser frågan vad, om något, staten och dess tjänstemän får
göra: Hur mycket utrymme lämnar de individuella rättigheterna åt
staten? Statens karaktär, dess legitima funktioner och möjligheterna
att rättfärdiga den – om sådana finns – är det centrala ämnet
för denna bok. Talrika och olikartade frågor flätas in i
undersökningen under dess gång.

De viktigaste slutsatserna vi drar om
staten är att en minimal stat, begränsad till de snäva
funktionerna att skydda mot våld, stöld och bedrägeri, att
upprätthålla avtal o.s.v, är berättigad, att en mer omfattande stat
kränker människors rättigheter att inte tvingas utföra vissa
handlingar som inte kan rättfärdigas, samt att den minimala staten
är inspirerande förutom att den är den rätta. Två betydelsefulla
resultat är att staten inte får använda sin tvångsapparat för
att utföra vissa handlingar, för sitt eget bästa eller till sitt
eget skydd.

Det är bara tvångsmetoder som är
förbjudna. Frivilliga handlingar i dessa syften är tillåtna, men
ändå kommer många att ögonblickligen förkasta våra slutsatser,
därför att de inte vill ha ens å tillsynes hårdhjärtad syn på
andras behov och lidande. Jag känner till den reaktionen. Så tänkte
jag själv när jag började fundera över sådana uppfattningar.
Motvilligt övertygades jag om värdet i de libertarianska åsikterna,
vilket berodde på olika resonemang och argument.”

Mina reflektioner: Om man begränsar
tanken till att vi människor lever våra egna liv utan någon som
helst inflytande på eller påverkan från andra människor, att vi
på något sätt skulle leva som små egna planeter på jorden där
vi i vår sfär kan klara oss själva, så skulle jag kunna drista
mig till att säga att Nozick har rätt. Men vi lever inte så.
Enligt min åsikt bortser Nozick helt ifrån att de allra flesta
människor lever tillsammans i ett samhälle, ett samhälle som vi
skapar just genom att vi lever på samma plats, där vi påverkar och
låter oss påverkas av de andra som lever där. Vi lever inte i våra
egna bubblor. Om vi accepterar denna tanke som ett faktum, kan det
utopiska samhälle som Nozick tänker sig – Nattväktarsaten –
aldrig bli realistisk.

Nozick tänker sig att det enda som är
legitimt för staten att omfördela, är att samhället ska kunna
upprätta funktionerna att skydda mot våld, stöld och bedrägeri,
att upprätthålla avtal o.s.v. (Rättsväsende: Polis, Domstolar,
Åklagare, Advokater). Att omfördela för att upprätthålla andra
samhälleliga funktioner (vård, skola, vägar etc) är inte
legitimt.

Nozick: ”I samtliga fall bär man en viss
kostnad för det större godas skull. Varför inte på liknande sätt
anse att några personer måste bära vissa kostnader som gynnar
andra. För det större samhälleliga godas eget goda. Det finns bara
enskilda personer, olika enskilda personer, med sina egna enskilda
liv. Att utnyttja en av dem till andras förmån är att utnyttja
honom och gynna de andra. Ingenting annat. Vad som händer är att
något tillfogas honom för andras skull. Tal om ett större
samhälleligt gott döljer detta.”

Mina reflektioner: Jag tänker här att
det som en person tjänar i form av lön för arbete, inte enbart är
frukten av denne persons förtjänster. Det är ju många personer,
samhälleliga institutioner och företag som är inblandade i den lön
som en enskild person tjänar. Att ett företag finns, beror på att
det finns en marknad för de produkter företaget säljer, men det
beror också på att de som jobbar där har kompetens att utföra
arbetet. En kompetens som samhället har erbjudit. Utan denna
kompetens skulle företaget inte kunna överleva och de enskilda
personerna som arbetar och tjänar lön där skulle därmed inte
kunna arbeta där om inte företaget överlever. Därför menar jag
att i ett samhälle där företag, företagsledare, anställda,
samhälleliga institution, pensionärer, studenter, sjukskrivna och
arbetslösa individer samverkar och lever i symbios, är en
omfördelning av resurser alldeles nödvändig för att upprätthålla
dessa förutsättningar. Om man rycker undan dessa förutsättningar,
kommer alla att få lida. Man kan alltså inte tala om att en
omfördelning från en individ/företag/samhällsinstitution är
oberättigad; den är snarare nödvändig för att i ett långsiktigt
perspektiv upprätthålla samhället och därmed alla individer,
företag och institutioner som lever och verkar där.

Filosofin Genom Tiderna

Håller på att läsa boken ”Filosofin Genom Tiderna 1600-talet 1700-talet”. Texter i Urval av Konrad Marc-Wogau.

Boken har texter av många av dåtidens filosofer (bara män!)
Galileo Galilei
Isaac Newton
René Descartes
Blaise Pascal
Thomas Hobbes
Baruch Spinoza
G.W. Leibniz
John Locke
George Berkeley
Francis Hutcheson
David Hume
Richard Price
Voltaire
Immanuel Kant

Hobbes kapitel är ett utdrag ur Leviathan, som enligt Wogau är Hobbes mest lästa bok, återger hans berömda lära om statens uppkomst. Grundtanken är kort sammanfattad följande:

I naturtillståndet, före all samfundsbildning, råkar människorna på grund av sin oinskränkta egoism i ett allas krig mot alla. För att undgå detta kaotiska tillstånd ingår de ett avtal (kontrakt) med varandra, varvid de överlåter all sin rätt på en överhet, helst en enda person, som genom denna överlåtelse erhåller en oinskränkt makt över dem men i gengäld förmår försvara dem mot angrepp och skänka dem fred. Denna högsta auktoritets föreskrifter (lagar) måste obetingat åtlydas. ”De människor som förenats i en person kallas stat. På detta sätt uppkommer den store Leviatan, den dödlige Guden som vi har vår fred och vårt försvar att tacka för.” Leviatan, som Hobbes liknar staten vid, är det ena av vidundren som skildras i Jobs bok kap 40-41, en krokodil med väldigt pansar och fruktansvärt gap.

Kapitel XIV. Om den första och den andra naturlagen och om kontrakt:
”Naturrätten, som i litteraturen vanligen kallas ”jus naturale” är den frihet varje människa har att använda sin egen kraft som hon själv vill, för att bevara sin egen natur, det vill säga sitt eget liv; och följaktligen att göra vad hennes eget omdöme och förnuft bjuder som det bästa medlet härför.
Med frihet förstås, i överensstämmelse med ordets rätta mening, frånvaron av yttre hinder, vilka hinder ofta tar bort en del av en människas kraft att göra vad hon vill, men som inte kan hejda henne från att använda den kraft som återstår i enlighet med hennes omdömes och förnufts bud.
En naturlag (Lex naturalis) är en föreskrift eller en allmän regel, som förnuftet finner och enligt vilken människan förbjudes göra sådant som är fördärvligt för hennes liv eller som berövar henne medlen att bevara det, och förbjudes försumma sådant, som hon tror skall bevara det bäst….”
”Närhelst en människa överlåter sin rätt eller uppger den, gör hon så antingen på grund av att någon rätt i gengäld överlåtes på henne, eller för att hon hoppas vinna någon annan fördel därigenom. Dy det är en frivillig handling, och syftet med en människas frivilliga handlingar är alltid någon fördel för henne själv….”

Min egen kommentar: Av detta kan man förstå att Hobbes anser att människor är genuint egoister. Det är bara av egoism som man väljer att överge sina naturliga rättigheter.

Kap XV. Om rättvisa
”Från den naturlag som förpliktar oss att på en annan överlåta sådana rättigheter som skulle äventyra freden om de ej överläts, kan en tredje naturlag härledas, nämligen att avtal skall hållas. Utan denna lag vore avtal värdelösa och intet annat än tomma ord; och eftersom då allemans rätt till varje ting fortfarande gällde, rådde fortfarande krigstillstånd. I denna naturlag har rättvisan sin källa och sitt ursprung. Ty om intet avtal hade träffats hade ingen rättighet överlåtits, och var och en hade haft rätt till allting, och följaktligen hade ingen handling varit orätt. Men när ett avtal har träffats, är det orätt att bryta mot den. Definitionen på att göra orätt är just att bryta ett avtal; och det som inte är orätt är rätt…”

Kap XVII. Om statens ursprung, uppkomst och definition
”Det för människorna (som av naturen älskar friheten och makten över allt) avgörande syftet eller ändamålet med att på anfört sätt lägga band på sig själva (såsom det gör i staten) är att bevara livet och göra det mera tillfredsställande. De vill undkomma det eländiga krigstillstånd, som (enligt vad som visats) är en nödvändig följd av människans naturliga lidelse, när det inte finns någon synlig makt som kan inge henne fruktan oh tvinga henne att av rädsla för straff hålla sina avtal och iakttaga de naturlagar, som formulerats i fjortonde och femtonde kapitlen. Ty naturlagarna (som rättvisa, billighet, anspråkslöshet och försonlighet, kort och gott de som innebär, att vi skall handla mot andra så som vi vill att de skal handla mot oss) är i sig själva, utan någon tvångsmakt som ser till att de efterlevs, oförenliga med våra naturliga lidelser, som driver oss till partiskhet, högmod, hämndlystnad och liknande. Avtal utan svärd är endast ord, helt utan kraft att bereda trygghet åt någon människa. Om därför inte något välde upprättas, eller ett, som inte är tillräckligt starkt för vår säkerhet, kommer varje människa, trots naturlagarna (som var och en efterlevt, när han så önskat och när han kunnat göra det utan fara) att förlita sig på sin egen styrka och förslagenhet för att försvara sig mot andra människor. På alla platser där människor har levt i små familjer, har det betraktats som ett näringsfång att bestjäla och plundra varandra, och detta har på intet vis ansetts stå i strid med naturlagarna, utan tvärtom har äran varit större ju större bytet varit. Man har därvid inte följt några andra lagar än hederns, vilja bjuder de stridande att avhålla sig från grymhet och låta den besegrade få behålla livet och vad han behöver för sitt uppehälle….”
”Det som erfordras är en gemensam överhet, som injagar fruktan hos människorna och som styr deras handlingar med sikte på det allmänna bästa. Det enda sättet att upprätta en sådan gemensam överhet, som skall kunna försvara människorna mot främmande inkräktare och mot de oförrätter de tillfogar varandra och därigenom tillförsäkra dem så stor trygghet, att de genom sin egen flit och jordens bördighet skall kunna föda sig och leva ett liv som skänker dem tillfredsställelse, är att förläna all deras makt och myndighet åt en enda människa eller en församling av människor som genom röstövervikt kan återföra alla deras viljor på en enda. Detta innebär att man utser en människa eller en församling av människor, som skall företräda en, och förordar att var och en skall vidgå och erkänna sig vara upphovsman till vadhelst denne utvalde gör eller åstadkommer i frågor, som rör den gemensamma freden och säkerheten; och att var och en därvid skall underordna sin vilja och sitt omdöme under hans vilja och omdöme….”
”De människor som sålunda förenats i en person kallas en stat; på latin Civitas. På detta sätt uppkommer den store Leviatan…”