Kategori: 365 dagar

Publicerat

Dag 125 av 365

Anna var en person med stor integritet, ärlig och pålitlig. En person som blickade in i sig själv, kände stor trygghet och visste vad hon ville. Ingen man sätter sig på. Men aldrig elak, bara ärlig, i stunder när så krävdes. En ideolog som ville leva i ett samhälle där alla känner sig inkluderade, där utanförskap inte finns. Där det finns plats för alla. Där alla är lika olika. Älskade naturen och en verklig djurvän. Nyfiken på livet, ständigt sökande efter nya vägar att upptäcka. Där vägen var själva målet i sig.

Ingen mall passade in på Anna, hon var egen, eller rättare sagt, en självständig tänkare. Musik, mat, fotograferande och skrivande var återkommande följeslagare. Hennes närmaste familj betydde allt, även om hon inte alltid visade det. Men det var just i deras trygga närvaro som hon till slut vågade visa vem hon verkligen var.

Publicerat

Dag 124 av 365

Lika fint väder idag som igår. Men mina inre moln verkar hopa sig ändå. Oron och tvivlen finns där alltjämt på lur, jag känner det. Efter två dagars arbete på 50 procent är jag helt slut. Var tvungen att lägga mig ner och vila, slocknade på en gång! Yrsel, dåligt minne och hopplösheten…Tror att jag glömde ett möte med en facklig kamrat…suck…hur kunde jag? Hemska mig, jag skäms för mig själv och för den jag har blivit. ??????????

När jag kom hem idag hade jag lust att fortsätta med häcken, men orken fanns inte där. Stark vilja men ingen ork… resulterar i frustration och självförebråelser…Vem är jag? Måste rasera och bygga upp mig själv igen. Bit för bit. Hur kunde det bli så? Svaret…Finns skrivet i stjärnorna eller någonstans i mitt inre men det är inte tydligt för mig och kanske inte heller viktigt? Det är som det är, bara att gilla läget….Men hur? Genom att hämta krafter…genom mina sinnen och massor av acceptans. Lättare sagt än gjort. Men ett måste för överlevnad.

Den som lever får se vart det hela slutar….????

Publicerat

Dag 123 av 365

Idag åkte sonen iväg på sommaräventyr! Spännande och samtidigt pirrigt. Hoppas att de får fint väder i norra skärgården. Här lyser solen från en nästan klarblå himmel. Bara lite skira slöjmoln emellanåt och lite skön fläkt. Välbehövligt. Både solen och vinden. Man känner sig äntligen lite levande, häääärligt! ☀️☀️??☀️☀️

Just nu undrar man vad man brukar klaga över. Allt det kan man lägga bakom sig ett tag…Alla bekymmer finns kvar, men de är inte lika tydliga dagar som denna. Bekymren liksom bleknar bort i solljuset. De kommer säkert tillbaka en regnig dag, men det är inte idag. Tack och lov för detta välbehövliga andrum! ???

Publicerat

Dag 121 av 365

Midsommardagen 2020 och sommaren är här med besked! Strålande solsken från klarblå himmel och varmt! Runt 23 grader och i veckan som kommer väntas temperaturer uppåt 30 grader. Det är härligt med sommar, men ”bakom den fina fasaden” ligger Corona på lur och skördar många nya offer.

Ett nytt utbrott har upptäckts i en gruva i Norrland, många har smittats på en köttfabrik i Tyskland och i Brasilien är över en miljon smittade. Även i Kina har man rapporterat om många nya fall. I går uppgav WHO att 150 000 nya fall av coronasmitta hade konstaterats bara det senaste dygnet runt om i världen. Det är det högsta antalet nya fall på en dag sedan pandemins början! Man undrar verkligen vart det ska sluta? ??

Publicerat

119 av 365

D-vitaminbrist och eventuellt Astma, vem hade kunnat tro det? Inte jag. Just nu äter jag en herrans massa mediciner. Kan öppna ett Apotek ?


Citalopram mot depression, Valaciklovir mot munsår, D-vitamin för att motverka bristen av D-vitamin, Femoston för klimakteriebesvär, Antihistamin för eventuella allergibesvär under pollenperioden (har jag det också?), Lergigan för att kunna sova och få ner ångesten samt Inhalator för att öka andningen (för den eventuella Astman som jag nu håller på att få utrett)…Ja, och så förstås Samarin, Gaviscon och vid behov Pantoprazol för magen.


Jisses, vart ska detta sluta? Den som lever får se ?

Publicerat

Dag 118 av 365

Ett tankeexperiment: Det är sen kväll, jag har borstat tänderna och ska gå och lägga mig. När jag sitter på toa kommer jag plötsligt på att jag har glömt att skriva dagbok för dagen. ”Oh, nej”, tänker jag för mig själv, ”Nu måste jag skriva dagboken i morgon, och tänk om jag då inte kommer ihåg allt som jag tänkte och kände när jag gjorde mina övningar. Det blir ju inte bra, varför glömde jag bort det”? Börjar kanske förebrå mig själv för att jag gör för många olika saker samtidigt och att jag har dåligt minne och att jag minsann borde skriva dagbok varje dag. Kan känna oron i magen över att jag glömmer viktiga detaljer och tänker samtidigt, ”tänk om jag nu inte kan somna”.

Vissa gånger skulle jag kunna gå tillbaka till arbetsrummet och skriva dagboken redan innan jag lägger mig för att vara säker på att inte glömma något, och för att kunna somna. Men jag borde istället säga till mig själv, ”att det inte är så farligt om jag glömmer något en gång. Det är inte hela värden. Ingen kommer att dö för att jag glömde skriva. Jag kan ta det lugnt och skriva i morgon. Det är okej att glömma vissa detaljer och skriva dagboken i morgon” och liknande lugnande ord, så att jag inte tvångsmässigt skriver dagboken där och då, även fast jag borde sova istället. Nattsömnen är trots allt viktigare än att komma ihåg alla detaljer.